Timmerrullarnas bock-kran - Hörnefors Sulfitfabrik
Arbetsmiljön i vedgården till Hörnefors Sulfitfabrik var nog inte att leka med. Yrkestiteln "timmerrullare" räcker för att förstå en slitsam vardag. Vi ska här se utveckling och rationalisering, nog inte enbart med hänsyn till arbetsmiljö utan även produktionsvolym. Det blir en del teknikaliteter som nog inte intresserar alla läsare.
Exakt hur ved hanterades inledningsvis vid Hörnefors Sulfitfabrik är oklart, då fabriken startade 1906. Ett tidigt steg var den elektriska luftbanan, så remarkabel att den förtjänade ett vykort, som Becken-Webbens distansskribent Rune Öström hittade för några år sedan. Ved flottades och bogserades till fabriken, och hur den togs upp ur vattnet kan ha sin egen utveckling. Här kommer den mystiska bock-kranen in i bilden. Först den sågs var på Tycho Karlssons kolorerade vykort från 1920-talet i artikeln "Historiska vyer över Hörnefors", vilken återges nedan. Då hade den elektriska luftbanan rivits.
Bild 1. Vedgården vid Hörnefors Sulfitfabrik vid 1920-talet.
I bild 1, notera bock-kranen och decauville-spår (smalspårig järnvägsräls). Nu har vedgården fått kabelkran, vilken inte syns. Men, detta ger sig naturligt eftersom fotografen klättrat upp i ett av tornen för att få fågelperspektiv över vedgården. Notera även hur den som kolorerat fotot gjort skogen i fjärran till hav överst i bild, ungefär såsom det hade sett ut på det närbelägna Norrbyskär. Notera även hotellet på Ågern mitt i bild (gult), och Rosornas kyrka i bakgrunden, som fick vara vit och inte röd som sitt tegel. Kanske blandades den ihop med den vita Brukskyrkan i trä, som inte ses i bilden utan snarare ligger sänkt i havet långt bort i fjärran. Man kan också fundera på orden tryckta i övre kanten - "Utsikt från Hörnefors" - bordet ha hetat "Utsikt från Hamnskär över Hörnefors".
I närbild av vykortet (se bild 2) framträder en konstruktion som ser sned och konstig ut, nästan som att den kroknat av sig själv. Efter lite fundering tycker man sig förstå hur först en bunt timmer lyfts ur vatten och i nästa steg både förflyttas och lyfts upp ytterligare till rälsen som löper vid det röda skjulet. I så fall är detta en mycket sinnrik konstruktion, som endast kräver en vinsch, utan att prata mer mekanik än så.
Bild 2. Samma som i bild 1.
Bland Kenneth Eklunds bilder fanns de som visas nedan, bilder 3 och 4. I bild 3 ses samma kran i närmare perspektiv. Även denna är fotad från kabelkranens torn. Man ser hur stockar leds i rännan för att sedan buntas vid kranen. 
Bild 3. Bock-kranen. Åter ses hotellet på Ågern och andra hus framträder. Om detta bostadsområdet har det skrivits mycket på Becken-Webben.
I bild 4 har fotografen ställt sig på en av bommarna i flottningsrännan. Stockarna sorteras och dras in i rännan under dessa bommar för att slutligen få kättingar runt sig och lyftas ur vattnet. Det blir också tydligt hur block och talja används för att växla ut kraften och lyfta timmerbunten, varpå den sedan dras "bakåt uppåt" med samma vajer och i samma "lyft", eller hur man ska uttrycka det. Ingen dum konstruktion, bortsett från dess skeva utseende.
Bild 4. Här ses moderna timmerrullare, som jobbar med bock-kran. Kranen som först troddes vara en konstruktion av stålbalkar tycks vara gjord i trä! Annars tycks konstruktionen vara såsom man trott, med vajer som skymtar och som löper in i skjulet i bakgrunden. Tyvärr är bilden skannad med för låg upplösning för att kunna urskilja ansikten på personerna. Förmodligen är det 1920-tal.
Bild 4 kan ha Algot Engström som upphovsman. Man känner nämligen igen fotots kant, den maskering som används vid kopiering i mörkrummet. Den har rundade men lite ojämna kanter och bilden ser ut som en gammal TV-ruta. Tiden runt 1920 passar även bra för Algots stora foto-produktion.
Gunnar Engström, 2019-01-13
Besökare